Bakgrund: Bro?stcancer a?r den vanligast fo?rekommande tumo?rsjukdomen hos kvinnor och a?rligen drabbas 8000 personer i Sverige. Risken fo?r a?terfall a?r sto?rst de fem fo?rsta a?ren, denna risk fo?r a?terfall kan va?cka en ra?dsla. Syfte: Att beskriva bro?stcancerdrabbade kvinnors upplevelse av ra?dsla fo?r a?terfall.

Rädsla för att falla är vanligt förekommande bland äldre personer och kan leda till lägre livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre personers upplevelser av rädslan för att falla. 12 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och resulterade i 6 kategorier: Att rädslan för att falla ständigt är närvarande, Att vara osäker och rädd vid ensamhet, Att känna sig ostabil och att benen kan ge vika, Att begränsa sig, vara försiktig och bli isolerad, Att vara rädd för att göra bort sig, bli skadad och förlora självständigheten och Att försöka skapa en säker miljö och inte låta rädslan styra livet. Omvårdnad grundas på en helhetssyn och det är viktigt för sjuksköterskor att ta del av personers upplevelser för att på ett bättre sätt kunna förebygga och motverka rädslan för att falla. Denna studie bidrar till en förståelse kring ämnet..

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Bakgrund: Att ha möjlighet att få bo kvar hemma är för äldre personer mycket viktigt. Hemmet har en central betydelse hos var och en, där personen kan känna sig trygg. Men hemmet kan vara förenat med miljörisker som ökar risken för fall. Fall är ett av de vanligaste hälsoproblemen bland äldre, och äldre personer som har fallit har en ökad rädsla för att falla igen. Rädslan att falla påverkar aktivitetsutförandet.

Bakgrund: Sjuksko?terskor ka?nner sig osa?kra i mo?tet med patienter i livets slutskede och saknar kunskap i andliga och existentiella fra?gor. Da? patienter i livets slutskede befinner sig pa? vanliga va?rdavdelningar beho?ver allma?nsjuksko?terskan kunskap om andlighet i livets slutskede, sa?rskilt da? patienter inte fa?r sto?ttningen som o?nskas fra?n sjukva?rdspersonal i andliga fra?gor. Syfte: Beskriva andlighetens betydelse fo?r patienter i livets slutskede Metod: En litteraturstudie baserad pa? vetenskapliga artiklar.

Människor lever idag allt längre vilket betyder att landets befolkning blir äldre. I och med en ökande ålder ökar risken för ett antal kroniska tillstånd och sjukdomar. Att vara fysisk aktiv kan bidra till en bra hälsa såväl fysisk som psykisk även hos dessa personer. Syftet med studien var att undersöka huruvida två olika typer av fysisk aktivitet påverkar äldre personers motionsspecifika self ? efficacy samt deras oro att falla över tid och vilken roll antalet närvarotillfällen spelar.

BakgrundAllogen stamcellstransplantation (SCT) a?r en behandling med botande potential vid olika typer av hematologiska och icke-hematologiska sjukdomar. A?r 2009 genomfo?rdes det 225 stycken allogena stamcellstransplantationer i Sverige. Det a?r en kra?vande behandling som medfo?r ma?nga fysiska och psykiska sva?righeter och en risk att drabbas av livshotande komplikationer.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

Syftet var att genom en kvalitativ metod försöka få en djupare förståelse om hur före detta rökare upplever omställningen till ett beroendefritt liv samt hur de undviker att falla tillbaka till beroendet. För att kunna uppfylla syftet så intervjuades före detta rökare. De fick berätta om processen hur de slutade röka och hur de idag lever ett rökfritt liv. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys.                      Utifrån den tematiska analysen framkom gemensamma teman för respondenterna om hur det är att leva som rökfri, dessa teman var Beslutsamheten att bli rökfri och motivationen bakom, Hur man bemästrar ett röksug, Ökad medvetenhet om rökning. Dessa teman ger en bild av hur före detta rökare upplever omställningen till ett beroendefritt liv och hur de undviker att falla tillbaka till beroendet.

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Stig Dagermans drama Streber från 1948 handlar om fyra kompanjoner som i frihetlig anda startar en kooperation. Solidariteten hotas av huvudpersonen Blom som liksom titeln antyder är en hänsynslös karriärist och en klassisk bedragare. Genom sitt hänsynslösa spel går han i rak riktning mot sitt eget fall. Männen i pjäsen är rädda att falla och att bli dominerade av andra varför en läsning utifrån manlighetsforskningen belyser just den råa kampen om positioner och den polarisering av mansrollen som är tydlig i pjäsen. Syftet med uppsatsen är att utifrån manlighetsforskningen undersöka hur männen i pjäsen förhåller sig till varandra och varför, samt hur detta kommer till uttryck genom kroppsspråket och den giftiga dialogen med hjälp av läran om tecknen, semiotiken, det vill säga om vad vi berättar med hur vi beter och uttrycker oss.

Bakgrund: Rädsla för fall är ett stort problem som leder till att individen undviker aktiviteter som denne skulle kunna utföra. Begreppet rädsla för fall definieras som en varaktig oro för att falla. Äldre personer som är rädda för att falla har ofta låg self-efficacy, det vill säga, minskad tro på sig själv när det gäller förmågan att utföra en aktivitet utan att falla. Det är av stor vikt att identifiera individer med rädsla för fall för att vidare kunna hjälpa dem. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kunskapsläget vad gäller rädsla för fall hos äldre personer.

Introduktion: 30 procent av alla personer över 65 har någon gång råkat ut för en fallolycka. Ungefär hälften av alla äldre som bor hemma är rädda för att falla. 38 procent uppger att de undviker vissa aktiviteter pga. fallrädsla. Tidigare studier har visat på att fallrädsla kan leda till en ökad risk för fall.

Emetofobi inneba?r en intensiv ra?dsla fo?r att kra?kas. Fobin medfo?r stort lidande fo?r patienten, men forskningen om behandling av emetofobi a?r mycket begra?nsad. Syftet med denna studie var att underso?ka om gruppbehandling med kognitiv beteendeterapi kunde minska graden av emetofobiska symptom.